Hittat lägenhet!
Så lycklig, har hittat en lägenhet att dela här borta! Blev den första jag kollade på, för de andra (förutom en av dem) var verkligen... helsunkiga. Då ska man ha på minnet att jag faktiskt valde ut de jag ville kolla på väldigt noga av alla dem som fanns. Man väljer helt enkelt att utelämna vissa detaljer när man lägger ut sitt extrarum på internet sådär... verkade så bra på korten, men sedan var verkligheten annorlunda. Men, som sagt, en av de jag kollade på igårvar faktiskt helt ok, men läget var det inte. Alldeles för långt borta och tar ca 25 minuter till centrum. Väldigt fint hus var det dock, med trevliga invånare!
Blev dock lyan med de tre killarna. Ringde och frågade om möblerna och de sa att jag kunde ta skrivbordet som stod i vardagsummet. Så, det går nog att fixa till rummet. Kanske till och med kan fråga om jag ka måla om väggarna...? Det roliga med den här lägenheten är att den inte var mycket dyrare än de fyra andra jag hittade...! Helvrickat!
Hur som, här kommer lite bilder på min kommande bostad över sommaren!
Blev dock lyan med de tre killarna. Ringde och frågade om möblerna och de sa att jag kunde ta skrivbordet som stod i vardagsummet. Så, det går nog att fixa till rummet. Kanske till och med kan fråga om jag ka måla om väggarna...? Det roliga med den här lägenheten är att den inte var mycket dyrare än de fyra andra jag hittade...! Helvrickat!
Hur som, här kommer lite bilder på min kommande bostad över sommaren!
Hallen
Köket
Mitt rum
Vardagsrum med dess invånare!
Vy över slottet från vardagsrummet
Köket
Mitt rum
Vardagsrum med dess invånare!
Vy över slottet från vardagsrummet
Hoppsan!
Bloggandet har kommit rejält på efterkälken på sista tiden... sorry! Ska bättra mig! Snabb genomgång om vad om hänt på sista tiden (ska lägga mig, men vill att den blir varm och gosig först, med hjälp av värmemadrassen!).
Jo, jag har startat mitt letande efter flat share här omkring! Finns otroligt mycket, men när man kollar närmre är det inte lika lätt. Var och inspekterade en lya igår och blev mäkta imponerad av läget. Stenkast från slottet, så från vardagsrummet var det en OTROLIG vy, liksom från takåsarna (yes, det är topvåningen, så de har en trappa upp dit. Killen som röker går upp där och spatserar till exempel). Väldigt fint - förutom rummet jag skulle ha. Beigefärgade väggar och beigefärgad heltäckningsmatta. Inget skrivbord och lite utrumme för kläder och annat man har. Ska ringa och fråga om de har extra saker, annars tror jag att det inte blir något där. Dessutom skulle jag dela med 3 killar i åldern 25 något (om inte lite äldre?). De verkade helschyssta, men ändå... bättre om det är en mix!
De skickade mig ett meddelande igår och sa att jag skulle få rummet om jag ville ha den och jag svarade att jag skulle ge dem besked i morgon. Därför har jag nu haft lite av en tidspress på mig! Fixat så jag kan komma och kolla på fyra (!) andra i morgon. Första 13.00, andra 15.00, tredje 17.30 och slutligen den sista 19.30. Kommer troligen vara rätt trött i morgon....!!!! Hoppas att någon av dem är ett sådant där "klick- ooops perfekt för mig!", annars kan det bli lite tricky. Så irriterade att lägenheten igår skulle vara så himla otroligt skön i övrigt! verkligen huge och vacker med högt i tak och allt....! hrmf...
Ska försöka flörta med Artur och se om han kan följa med på dem alla i morgon. Han ska hänga med på de två första, men sedan skulle han hem och äta. Ska erbjuda att jag bjuder honom på middag som tack för sällskapet. Känner det som om jag ska bestiga Mount Everest och inte åka runt med buss och kolla runt på lägenheter. Kameran ska vara i högsta hugg och sedan vet jag förhoppningsvis vad jag ska göra i morgon kväll. Puh!
Förutom att fixa med lägenhet måste jag skriva CV och leta jobb - något jag ska ta i tu med när jag fixat lägenhet. Förövrigt är DET PÅ TIDEN att jag PLUGGAR inför IELTS-examen. Tiden rinner iväg och jag har inte ens börjat än! Så himla mycket samtidigt att jag kommer helt ur gängorna här!
Så, det var en snabb uppdatering av läget just nu! Ska verkligen försöka att uppdatera lite oftare från och med nu ;)
Jo, jag har startat mitt letande efter flat share här omkring! Finns otroligt mycket, men när man kollar närmre är det inte lika lätt. Var och inspekterade en lya igår och blev mäkta imponerad av läget. Stenkast från slottet, så från vardagsrummet var det en OTROLIG vy, liksom från takåsarna (yes, det är topvåningen, så de har en trappa upp dit. Killen som röker går upp där och spatserar till exempel). Väldigt fint - förutom rummet jag skulle ha. Beigefärgade väggar och beigefärgad heltäckningsmatta. Inget skrivbord och lite utrumme för kläder och annat man har. Ska ringa och fråga om de har extra saker, annars tror jag att det inte blir något där. Dessutom skulle jag dela med 3 killar i åldern 25 något (om inte lite äldre?). De verkade helschyssta, men ändå... bättre om det är en mix!
De skickade mig ett meddelande igår och sa att jag skulle få rummet om jag ville ha den och jag svarade att jag skulle ge dem besked i morgon. Därför har jag nu haft lite av en tidspress på mig! Fixat så jag kan komma och kolla på fyra (!) andra i morgon. Första 13.00, andra 15.00, tredje 17.30 och slutligen den sista 19.30. Kommer troligen vara rätt trött i morgon....!!!! Hoppas att någon av dem är ett sådant där "klick- ooops perfekt för mig!", annars kan det bli lite tricky. Så irriterade att lägenheten igår skulle vara så himla otroligt skön i övrigt! verkligen huge och vacker med högt i tak och allt....! hrmf...
Ska försöka flörta med Artur och se om han kan följa med på dem alla i morgon. Han ska hänga med på de två första, men sedan skulle han hem och äta. Ska erbjuda att jag bjuder honom på middag som tack för sällskapet. Känner det som om jag ska bestiga Mount Everest och inte åka runt med buss och kolla runt på lägenheter. Kameran ska vara i högsta hugg och sedan vet jag förhoppningsvis vad jag ska göra i morgon kväll. Puh!
Förutom att fixa med lägenhet måste jag skriva CV och leta jobb - något jag ska ta i tu med när jag fixat lägenhet. Förövrigt är DET PÅ TIDEN att jag PLUGGAR inför IELTS-examen. Tiden rinner iväg och jag har inte ens börjat än! Så himla mycket samtidigt att jag kommer helt ur gängorna här!
Så, det var en snabb uppdatering av läget just nu! Ska verkligen försöka att uppdatera lite oftare från och med nu ;)
Ruiner och annat skojsigt!
Tisdag idag, vilket normalt betyder Ceilidh på The Lot, men idag är ett undantag. Min vänstra fot (inte den som ballade ut förra gången) känns inte helt bra, så jag ska vara en duktig flicka denna gång och inte överbelasta den. Vila är ordet vi söker och det ska jag också göra till torsdag då jag har ännu en steppdansklass och möjligen också fredag, då det är än stor ceilidh som jag gärna skulle vilja gå på. Får se hur foten mår helt enkelt!
Steppdansen var jätterolig! Jag hade visserligen inte bra skor, kände mig ungefär som storfot i mina grova kängor. Har därför köpt nya enbart för Ceilidhs och steppdansen. Plus inlägg för att det ska vara lite mjukare vid nedtramp. Man blev verkligen trött efter en timmes skuttande upp och ned! Jag var dessutom den enda nya eleven (vi är sex totalt), de andra har gått en termin förut. Även den yngsta, då de andra är närmare femtio. Men,men, det är lika roligt för det! När jag var påväg dit fick jag lite problem dock. Hittade inte bussen jag var tänkt att ta, så jag sprang fram och tillbaka längs med Princes Street innan jag gav upp, tog en taxi och kom femton minuter försent. De hade inte riktgt kommit igång när jag väl anlände med andan i halsen, så det var ju toppen! Fick en vägbeskrivning hur jag skulle komma tillbaka igen och det visade sig att jag kunde ta buss 11 som helt fräckt passerar McDonald Road där jag bor. Kunde alltså ha tagit den redan från början, men jag följde instruktioner som dansläraren givit mig, så så var det med det.
I helgen åkte jag och Pascalle, plus hennes bror som kommit på besök, upp till högländerna. Vi tog en tur västerut, mot Loch Lomond som skulle bli sista stoppet innan vi skulle vända om och åka hem. Vi såg bland annat slottet som Monty Python gänget hade i filmen The Holy Grail, därav fotot med kokosnötterna (som jag inte hade, så man får ha lite fantasi). Förövrigt var det ett urvackert slott som låg vid foten av en Loch, som såg så himla mystiskt vacker ut när dimman rullade in när solen var påväg ner bakom kullarna. Otroligt vackert!
INu dags för mig att plugga lite, till IELTS-testet, innan jag ska träffa Pascalle, Artur och Ming-Ming för en spelkväll! Tydligen inns det en pub bortom South Bridge som annordnar sällskapsspelskvällar. Hur mysigt låter inte det? Anledningen till att det blev spelkväll för oss alla var att när jag sa att jag inte kunde komma ikväll blev alla i gruppen besvikna och ville inte heller gå. Kändes faktiskt rätt sött! Oh-oh! Fick finaste komplimangen förra veckan under tisdags Ceilidhen, ett italienskt par kom fram till mig och bad mig hjälpa dem genom en dans, för de ansåg att jag ju kunde det så bra! :D
Igår samlades vi förövrigt i vårt kök och kollade på Braveheart. Älskar den filmen!
Steppdansen var jätterolig! Jag hade visserligen inte bra skor, kände mig ungefär som storfot i mina grova kängor. Har därför köpt nya enbart för Ceilidhs och steppdansen. Plus inlägg för att det ska vara lite mjukare vid nedtramp. Man blev verkligen trött efter en timmes skuttande upp och ned! Jag var dessutom den enda nya eleven (vi är sex totalt), de andra har gått en termin förut. Även den yngsta, då de andra är närmare femtio. Men,men, det är lika roligt för det! När jag var påväg dit fick jag lite problem dock. Hittade inte bussen jag var tänkt att ta, så jag sprang fram och tillbaka längs med Princes Street innan jag gav upp, tog en taxi och kom femton minuter försent. De hade inte riktgt kommit igång när jag väl anlände med andan i halsen, så det var ju toppen! Fick en vägbeskrivning hur jag skulle komma tillbaka igen och det visade sig att jag kunde ta buss 11 som helt fräckt passerar McDonald Road där jag bor. Kunde alltså ha tagit den redan från början, men jag följde instruktioner som dansläraren givit mig, så så var det med det.
I helgen åkte jag och Pascalle, plus hennes bror som kommit på besök, upp till högländerna. Vi tog en tur västerut, mot Loch Lomond som skulle bli sista stoppet innan vi skulle vända om och åka hem. Vi såg bland annat slottet som Monty Python gänget hade i filmen The Holy Grail, därav fotot med kokosnötterna (som jag inte hade, så man får ha lite fantasi). Förövrigt var det ett urvackert slott som låg vid foten av en Loch, som såg så himla mystiskt vacker ut när dimman rullade in när solen var påväg ner bakom kullarna. Otroligt vackert!
INu dags för mig att plugga lite, till IELTS-testet, innan jag ska träffa Pascalle, Artur och Ming-Ming för en spelkväll! Tydligen inns det en pub bortom South Bridge som annordnar sällskapsspelskvällar. Hur mysigt låter inte det? Anledningen till att det blev spelkväll för oss alla var att när jag sa att jag inte kunde komma ikväll blev alla i gruppen besvikna och ville inte heller gå. Kändes faktiskt rätt sött! Oh-oh! Fick finaste komplimangen förra veckan under tisdags Ceilidhen, ett italienskt par kom fram till mig och bad mig hjälpa dem genom en dans, för de ansåg att jag ju kunde det så bra! :D
Igår samlades vi förövrigt i vårt kök och kollade på Braveheart. Älskar den filmen!
(klipper-klapperi)
Lokalt band kallat Rantum Scantum på en pub vi gick till i lördags.
Utsökt vy från Kilchurn Castle.
Förkylning, men ack så aktiv!
Jepp,jepp. Den här veckan kommer inte att vara nådig! På tisdagen var det Ceilidh på The Lot, som vanligt, och så är det ännu en på fredag, fast då den stora i South Halls. På onsdagen var det tänkt att jag skulle gå på Ceilidh-kurs, men det var då jag blev förkyld. Går nästa vecka istället! Idag är en intressant dag, eftersom jag ska gå på min första lektion i skotsk steppdans! Vettskrämd och nervös? Inte alls.... Nej, men det ska bli riktigt roligt, även om det är något helt nytt och mina "dansskor" som mamma sände från Sverige inte anlänt ännu. Plus det faktum att näsan rinner och är röd.
Igår gick vi och kollade på Sherlock Holmes på bio. Kanske lite för modern i min smak- menar, en massa specialeffekter och slow motion rörelser som i Matrix?? - men helt okej för en skön avslappnad eftermiddag! Innan dess gick jag och Pascalle och käkade fish and chips alldeles i närheten. Vi frågade i skolan var man kunde få tag på det bästa stället för denna klassika rätt och till vår förvåning hamnade denna billiga håla på top fyra, jämte ställen där man får betala ivarjefall fyrdubbla priserna. Vi ska dra med Juliana till samma ställe aningen i morgon eller lördag och funderar dessutom på att prova deras specialité "Deep fried Mars bars". Man undrar ju hur det smakar. Men, är vi tre som delar på läskigheterna, så kanske det inte är så farligt! Vet att Niklaus testade det, antagligen köpte han det på samma ställe, men vet inte vad hans sista utlåtande om snackset blev.
På lördag har vi planerat en korgrunda i samma andra som förra lördagen. Vi startade med kära gamla Greyfriars Bobby's, dit jag drog ett gäng enbart för den mysiga stämingen och killen som spelar folkmusik där. Pinsamt nog hade han fortfarande semester och kommer tillbaka i februari! Jag som hade ett litet paket med svenskt hembakat godis med mig enbart för honom...! När de stängde runt elva var min tanke att gå hem och sova, eftersom vi skulle åka till Glasgow rätt tidigt följande dag. Men, majoriteten ville vidare till mer aktiva ställen och jag sa inte mot länge. Vi begav oss Frankenstein, där jag kände mig riiiiktigt malplacerad till en början. Inte alls min slags musik. Men, så ändrade de plötsligt musikstilen och de spelade godingar från 80-talet! De körde till och med en låt från mitt favoritband Journey!! När klockan var ett och jag återigen trodde det var dags få hemfärd, bar det stället av mot Dropkick Murphy's. (eller ja, vi gick till ett annat ställe vid namn Opium först, men det var så himla trångt att vi skyndade ut efter fem minuter) Jag som alltid trott att det stället alltid är tomt hade helt fel. Det var massa folk och livemusik! På scenen stod ett folkmusikband med elfiol i spetsen och det var helt underbart! Vi började dansa loss i buggaktiga rörelser och vi hade jättekul! Det vill jag göra om igen!
Nu dags att käka ett äpple innan jag drar iväg på steppdans! Gaaah!!
Igår gick vi och kollade på Sherlock Holmes på bio. Kanske lite för modern i min smak- menar, en massa specialeffekter och slow motion rörelser som i Matrix?? - men helt okej för en skön avslappnad eftermiddag! Innan dess gick jag och Pascalle och käkade fish and chips alldeles i närheten. Vi frågade i skolan var man kunde få tag på det bästa stället för denna klassika rätt och till vår förvåning hamnade denna billiga håla på top fyra, jämte ställen där man får betala ivarjefall fyrdubbla priserna. Vi ska dra med Juliana till samma ställe aningen i morgon eller lördag och funderar dessutom på att prova deras specialité "Deep fried Mars bars". Man undrar ju hur det smakar. Men, är vi tre som delar på läskigheterna, så kanske det inte är så farligt! Vet att Niklaus testade det, antagligen köpte han det på samma ställe, men vet inte vad hans sista utlåtande om snackset blev.
På lördag har vi planerat en korgrunda i samma andra som förra lördagen. Vi startade med kära gamla Greyfriars Bobby's, dit jag drog ett gäng enbart för den mysiga stämingen och killen som spelar folkmusik där. Pinsamt nog hade han fortfarande semester och kommer tillbaka i februari! Jag som hade ett litet paket med svenskt hembakat godis med mig enbart för honom...! När de stängde runt elva var min tanke att gå hem och sova, eftersom vi skulle åka till Glasgow rätt tidigt följande dag. Men, majoriteten ville vidare till mer aktiva ställen och jag sa inte mot länge. Vi begav oss Frankenstein, där jag kände mig riiiiktigt malplacerad till en början. Inte alls min slags musik. Men, så ändrade de plötsligt musikstilen och de spelade godingar från 80-talet! De körde till och med en låt från mitt favoritband Journey!! När klockan var ett och jag återigen trodde det var dags få hemfärd, bar det stället av mot Dropkick Murphy's. (eller ja, vi gick till ett annat ställe vid namn Opium först, men det var så himla trångt att vi skyndade ut efter fem minuter) Jag som alltid trott att det stället alltid är tomt hade helt fel. Det var massa folk och livemusik! På scenen stod ett folkmusikband med elfiol i spetsen och det var helt underbart! Vi började dansa loss i buggaktiga rörelser och vi hade jättekul! Det vill jag göra om igen!
Nu dags att käka ett äpple innan jag drar iväg på steppdans! Gaaah!!
The Last Dropp and underground tours
Ännu en vacker kall dag! Efter lunchen gick vi på "extra-klass" (den som Jim hade förut, men som Adrian nu tagit över) som visade sig handla om whiskyns historia. Intressant! Den absolut roligaste lärdomen från timmen var det skotska uttalet på whiskyn Laphroaig; låter mer som lafRRRRRRoIIIg :D Grovt rullande r och betoning på i:et! Det ni whiskyälskare! Dessutom är det en dödssynd att stava whisky med e på slutet, som de gör i USA. Enligt en gammal skotsk poet var det något i stil med handklovar och ikastning i sjön som väntade för den som gjorde det fatala misstaget!
Efter detta hade vi planerat två rundturer vid Royal Mile. Inte vilka som helst, men underjord! En skulle vara mer historiskt inriktad, medan den andra var om spöken! Eftersom vi stod och snackade med killen som gav ut reklambroschyrer kanske trettio minuter slutade det med att vi hoppade över den historiska denna gång och gav oss direkt på den med spöken och andar. Även om jag inte egentligen tror på sådant var det riktigt läskigt! Vi fick bege oss nerför en sidogata från Royal Mile och sedan in genom en gammal öppning (med övermänskliga trappstegsstorlekar) för att sedan komma in i ett fuktigt gammalt rum. Tydligen hade rummet på sjuttiotalet varit för vilda studenter, innan man upptäckte vad som döjde sig bakom. Det var först när de - olovligt - hade sönder en vägg i sovrummet som de hittade den gamla gränd (kallat "close") som varit okänd för allmänheten så länge. Där inne hade de, förutom verktyg till matlagning och mindre trevligt "benkrosseri i tortyrändamål", hittat både ben från djur och människor. Från gatan fanns flera rum, där fukten dröp och efter att ha konsulterat historiker och andeframkallare kom man fram till grändens blodiga historia. Flera hundra som blivit instängda i ett litet rum under en brand i staden för länge sedan, men som blev mer eller mindre grillade där inne när de inte kunde öppna dörren ut... det och mycket mer. Sådana historier berättade guiden i skenet från ett ensamt ljus i handen. Inte konstigt att man blev vettskrämd för minsta lilla ljud i väggarna!!
Efter en superb middag på Pizza Hut spenderade vi sedan kvällen på puben The Last Drop. Nu har jag också officiellt testat Hot Toddy! Varm vatten, whisky, citron, nejlikor och kanelstång!
Nu, mars i säng. Sova länge och upp för ännu en trevlig dag i städernas stad!
Efter detta hade vi planerat två rundturer vid Royal Mile. Inte vilka som helst, men underjord! En skulle vara mer historiskt inriktad, medan den andra var om spöken! Eftersom vi stod och snackade med killen som gav ut reklambroschyrer kanske trettio minuter slutade det med att vi hoppade över den historiska denna gång och gav oss direkt på den med spöken och andar. Även om jag inte egentligen tror på sådant var det riktigt läskigt! Vi fick bege oss nerför en sidogata från Royal Mile och sedan in genom en gammal öppning (med övermänskliga trappstegsstorlekar) för att sedan komma in i ett fuktigt gammalt rum. Tydligen hade rummet på sjuttiotalet varit för vilda studenter, innan man upptäckte vad som döjde sig bakom. Det var först när de - olovligt - hade sönder en vägg i sovrummet som de hittade den gamla gränd (kallat "close") som varit okänd för allmänheten så länge. Där inne hade de, förutom verktyg till matlagning och mindre trevligt "benkrosseri i tortyrändamål", hittat både ben från djur och människor. Från gatan fanns flera rum, där fukten dröp och efter att ha konsulterat historiker och andeframkallare kom man fram till grändens blodiga historia. Flera hundra som blivit instängda i ett litet rum under en brand i staden för länge sedan, men som blev mer eller mindre grillade där inne när de inte kunde öppna dörren ut... det och mycket mer. Sådana historier berättade guiden i skenet från ett ensamt ljus i handen. Inte konstigt att man blev vettskrämd för minsta lilla ljud i väggarna!!
Efter en superb middag på Pizza Hut spenderade vi sedan kvällen på puben The Last Drop. Nu har jag också officiellt testat Hot Toddy! Varm vatten, whisky, citron, nejlikor och kanelstång!
Nu, mars i säng. Sova länge och upp för ännu en trevlig dag i städernas stad!
Vaults in Edinburgh
Vecka 1 in progress
Början på veckan var rätt deppig, kände att jag var ensam i denna stad. Mina underbara vänner Hannah, McEwen och Niklaus åkte ju hem innan jul. Men, att deppa och hålla sig för sig själv duger inte om man inte vill vara ensam! Så, på måndagen gick jag, en tjej från Kina vid namn Ming-Ming och en jättesnäll tjej från Brasilen - Julie - till museet. Där gick vi bla. en guidad tur om kiltens historia med en guide som såg ut som om han borde sitta i en rullstol och ta hissen, men som sedan sprang hit och dit, upp och ner, i en sådan takt att vi unga friska ungdomar hamnade på efterkälken. För att vi inte skulle tuppa av av anstängningen lät han oss därför vila en stund på ett par bänkar medan han själv fortsatte berättandet på stående fot.
Igår gick samma gäng, inklusive en jättretrevlig Brasiliansk kille vid namn Artur (när han uttalade det första gången hängde jag inte med alls. Mitt "superminne", som gör att jag är extreeeemt dålig på namn, hjälpte mig inte alls. Men, hjälpen kom när han sa "It's like the king! King Arthur, but without the h! Hans namn är nu lagrat!) till galleriet. Rolig kuriosa; Julie och Artur kommer från samma lilla stad i Brasilien (de tycker nämligen att en stad på 1,5 miljoner invånare är liten - tacka vet jag Linde med sina elva tusen. Punkt.), kände inte varandra innan och är de enda från Brasilien på skolan. Vilket sammanträffande va?? Hur som, tillbaka till ämnet. Galleriet. Det började med målningar av änglar och Jesusar och jag var rätt uttråkad. Menade på att det nog inte var något för mig, men DÅ! Då kom vi till en annan avdelning speciellt för en konstnär vid namn Paul Sandby. Jag och Artur förälskade oss i hans enkla stil, vattenfärg och bläck, och gick från en tavla till en annan och höll oss fascinerat kvar i minst en timme. Efter vankades det varm underbar choklad på Starbucks och sedan fick jag springa hem och äta något innan det var dags för nybörjarkurs i Ceilidh! Efter att ha gått på så många Ceilidhs kan man kanske tycka att jag borde ha känns mig hemma, men icka sa nicke! Vals- och polkabitarna visade sig vara rätt krångliga ändå! Fast, kan väl skylla detta på att jag fick vara "kille" i dessa danser, eftersom vi var övervägande tjejer denna gång.
Idag var det raka vägen hem, för att städa mitt rum och skriva Personal Statement. Nästan klar med skrivandet nu, men ändringar förväntar jag mig. Nu dags för stärkade MAT och sedan dags för pubkväll! Första pubkvällen på året, på samma gamla vanliga Murphy's, lär innebära många nya ansikten på en och samma gång!
Tjo! (Märker kanske att jag inte är deppig längre?)
Igår gick samma gäng, inklusive en jättretrevlig Brasiliansk kille vid namn Artur (när han uttalade det första gången hängde jag inte med alls. Mitt "superminne", som gör att jag är extreeeemt dålig på namn, hjälpte mig inte alls. Men, hjälpen kom när han sa "It's like the king! King Arthur, but without the h! Hans namn är nu lagrat!) till galleriet. Rolig kuriosa; Julie och Artur kommer från samma lilla stad i Brasilien (de tycker nämligen att en stad på 1,5 miljoner invånare är liten - tacka vet jag Linde med sina elva tusen. Punkt.), kände inte varandra innan och är de enda från Brasilien på skolan. Vilket sammanträffande va?? Hur som, tillbaka till ämnet. Galleriet. Det började med målningar av änglar och Jesusar och jag var rätt uttråkad. Menade på att det nog inte var något för mig, men DÅ! Då kom vi till en annan avdelning speciellt för en konstnär vid namn Paul Sandby. Jag och Artur förälskade oss i hans enkla stil, vattenfärg och bläck, och gick från en tavla till en annan och höll oss fascinerat kvar i minst en timme. Efter vankades det varm underbar choklad på Starbucks och sedan fick jag springa hem och äta något innan det var dags för nybörjarkurs i Ceilidh! Efter att ha gått på så många Ceilidhs kan man kanske tycka att jag borde ha känns mig hemma, men icka sa nicke! Vals- och polkabitarna visade sig vara rätt krångliga ändå! Fast, kan väl skylla detta på att jag fick vara "kille" i dessa danser, eftersom vi var övervägande tjejer denna gång.
Idag var det raka vägen hem, för att städa mitt rum och skriva Personal Statement. Nästan klar med skrivandet nu, men ändringar förväntar jag mig. Nu dags för stärkade MAT och sedan dags för pubkväll! Första pubkvällen på året, på samma gamla vanliga Murphy's, lär innebära många nya ansikten på en och samma gång!
Tjo! (Märker kanske att jag inte är deppig längre?)
Paul Sandby
Back on track!
Ok, så är man tillbaka då. Hemresan gick finfint, förutom den lilla detaljen att flyget var mer än tre timmar försenat... meeeen, vad kan man vänta sig av Ryan Air...? Kom ju i varje fall tillbaka tillslut!
När jag väl hade kommit tillbaka innanför dörrarna runt halv tio sådär och gått till köket för att se om det fanns något ätbart hände något lite irriterande/skrattretande; min egen dörr gick i baklås och det med min nyckel på insidan...! Dessa dörrar ska man låsa själv, så det här skulle inte kunna hända. Som tur var fanns det en till tjej i korridoren, så jag fick låna hennes telefon och så letade vi reda på ett "SOS-nummer". Killen kom inom tio minuter och jag kunde snart andas ut igen. Puuuh! Glad att de hände då, med hjälp inom räckhåll och inte någon av de gånger man gått till köket i pyjamas sådär riktigt sent och hämtat den varma vetepåsen från mikron... DET hade inte varit lika kul!
Nu ska jag tillbringa en stund med att försöka skriva ett personligt brev om mig själv, som jag måste skicka till universiteten här borta när man ansöker. Skynda skynda, lite tid!
När jag väl hade kommit tillbaka innanför dörrarna runt halv tio sådär och gått till köket för att se om det fanns något ätbart hände något lite irriterande/skrattretande; min egen dörr gick i baklås och det med min nyckel på insidan...! Dessa dörrar ska man låsa själv, så det här skulle inte kunna hända. Som tur var fanns det en till tjej i korridoren, så jag fick låna hennes telefon och så letade vi reda på ett "SOS-nummer". Killen kom inom tio minuter och jag kunde snart andas ut igen. Puuuh! Glad att de hände då, med hjälp inom räckhåll och inte någon av de gånger man gått till köket i pyjamas sådär riktigt sent och hämtat den varma vetepåsen från mikron... DET hade inte varit lika kul!
Nu ska jag tillbringa en stund med att försöka skriva ett personligt brev om mig själv, som jag måste skicka till universiteten här borta när man ansöker. Skynda skynda, lite tid!
Julbak
Dagen har ägnats åt julbak med mamma och mormor, med lite Frank Sinatra i bakgrunden. Jag körde samma paparazzifasoner som igår och tog kort på allt som mysigt och juligt ut. Nybakta bröd utlagda på galler på den gamla vedspisen, pepparkaksbak (tog till och med kort på de förstörda pepperkakorna som blev förkolnade när vi glömde bort dem...) och kolabak samt mormor in action making köttbullar och revbensspjäll Allt detta med juliga saker som apelsiner med nejlikor hängande från taket... Den här tiden på året är för mysig!
Snart är det dags för nybakt bröd med ost! Har fått total ostabstinens...! Ska absolut ta med mig ännu en ost tillbaka sedan, samt annat absolut nödvänligt, så som bakplåtspapper och pärlsocker. Man vill ju kunna briljera med svenska kanelbullar lite då och då!
Snart är det dags för nybakt bröd med ost! Har fått total ostabstinens...! Ska absolut ta med mig ännu en ost tillbaka sedan, samt annat absolut nödvänligt, så som bakplåtspapper och pärlsocker. Man vill ju kunna briljera med svenska kanelbullar lite då och då!
Svearike
Åkte hem igår, bort från härliga Edinburgh, men till snörika och juliga Sverige! För mig gick hela resan bra, att planet blev lite mer än en timme försenat gjorde liksom ingenting med tanke på det kaos som väntade andra. Med andra menar jag bland annat vännerna McEwen och Hannah! Jag flög med Ryan (f***ing) Air och slapp mellanlanda på Heathrow som de behövde göra (blir så när man har mycket packning och Ryan Airs 15 kilo är bara aningen för lite). Vet ännu inte om de kom hem igår, eller om de fick övernatta där! Deras plan från Edinburgh blev oerhört försenat, men om de hade tur kanske planet från Heathrow blev försenat med... nej, usch, hoppas de kom dit, skrattade åt sina tidigare bekymmer, gick på planet i lugn och ro och just nu är glada och nöjda i Sverige!
Kom på att jag inte var klädd för minusgrader idag. Brrr!! Vi handlade julmat och de sista julklapparna och jag sprang runt med kameran i högsta hugg för att ha något att visa när jag är tillbaka i Embra (mmm... ligger bra i munnen!). Solen sken så himla vackert och snön gnistrade. Det var be-DÅ-rande! Jag hoppade dock över att ta bilder på de fula husen och de mindre vackra vyerna; nu ska alla få tro jag bor i en liten by med bara röda gamla hus i prydliga rader, där folk faktiskt tar sparken till matvarubutiken och där folk faktiskt använder telefonautomaten från femtiotalet som står så nostalgiskt i hörnet av bankbyggnaden... de kan ju få tro det...!
Kom på att jag inte var klädd för minusgrader idag. Brrr!! Vi handlade julmat och de sista julklapparna och jag sprang runt med kameran i högsta hugg för att ha något att visa när jag är tillbaka i Embra (mmm... ligger bra i munnen!). Solen sken så himla vackert och snön gnistrade. Det var be-DÅ-rande! Jag hoppade dock över att ta bilder på de fula husen och de mindre vackra vyerna; nu ska alla få tro jag bor i en liten by med bara röda gamla hus i prydliga rader, där folk faktiskt tar sparken till matvarubutiken och där folk faktiskt använder telefonautomaten från femtiotalet som står så nostalgiskt i hörnet av bankbyggnaden... de kan ju få tro det...!
Minne från trevlig resa med fina vänner!
På Mull med McEwen, Hannah och Niklaus
Underbara Skottland
Utsikt från Wallace Monument i Stirling
Är vid Stirling Castle - det vita tornet längst bort är Wallace Monument
När det regnar här kommer det inte uppifrån, det verkar alltid komma från sidan!
vy från Carlton Hill
Folkmusik på Sandy Bell's pub
Tyckte de såg så härligt ut; var på en ceilidh (skottsk danskväll) och det var kiltar överallt! :D
Att ha "svensk matkväll" var inte det lättaste (köttbullar) , då man inte har mycket plats...! Själv satt jag på sängen... Längst bort; Kat och Nicklaus, sedan Hannah och McEwen.
Gångväg vid Princes Street Gardens
